Själva brevet

Jo, jag har öppnat brevet nu. ( Man kan klicka på dem så kommer de upp större.) Är för tagen för att skriva mer än så. Inte kanske för innehållet precis, men vad det öppnade i mig. Tider och samtal som är min benstomme, antar jag. Inte tänker man särskilt ofta på sin benstomme. Kanske när man hoppar, landar. Men jag gör varesig det ena eller andra särskilt ofta nuförtiden.

Jag måste ta en promenad. Fastän det fortfarande är ljust. Jag gör ett undantag. Och jag går utan Valentin.

På återskrivande,

Barkman